Elden bär poetiska namn som Surts följeslagare, trädets bane och Múspells kraft. Bragi förklarar hur skalden kan koppla elden till skapelsemyterna och till eldjättarnas värld i söder.
Eldr heitir félagi Surts, þvíat Surtr er eldjötunn er varðveitir Múspell. Hann heitir ok bani viðar, þvíat eldr eyðir skóga ok mörk. Má ok kalla hann andardráp trjáa.
Elden kallas Surts följeslagare, ty Surtr är eldjätten som vaktar Múspell. Den kallas också trädets bane, ty elden ödelägger skogar och lundar. Man kan också kalla den trädens andedräkt som dödar.
Eldr heitir ok máttr Múspells ok ljós heims. Þegar er skaldar nefna eld, megu þeir nota alla þessa heiti eptir þörfum kvæðisins.
Elden kallas också Múspells kraft och världens ljus. När skaldar nämner eld kan de använda alla dessa beteckningar efter diktens behov.