Bragi avslutar sin undervisning av Ägir och varnar för att kenningar måste brukas med förståelse. Den som använde dem utan att känna deras ursprung riskerade att förvanska dikten och förlora lyssnarnas tillit. Skaldekonsten kräver lärdom, inte bara fyndighet.
Nú hefir Bragi kynnt Ægi þær kenningar er skaldar nota. Hann mælti: Þat er skylda skaldsins at kunna uppruna kenninganna, þvíat sá er notar kenningar án þess er veit hvers þær vísa, hann spillir kvæðinu ok gerir það óskiljanlegt.
Nu har Bragi presenterat för Ägir de kenningar som skaldar använder. Han sade: Det är skaldens plikt att känna kenningarnas ursprung, ty den som använder kenningar utan att veta vad de pekar på fördärvar dikten och gör den obegriplig.
Þat er vel ort er hlustendur þekkja þær sögur er kenningarnar vísa til. En þat er illa ort er þær eru duldar eða röngar. Þvíat skáldskapr á að leiða hlustendur til forna fróðleiks, en eigi að þola þá.
Det är välgjort när åhörarna känner de berättelser som kenningarna pekar på. Däremot är det illa gjort när de är dunkla eller felaktiga. Ty skaldekonsten skall leda åhörarna till forntida lärdom, inte förvirra dem.
Skaldecitat
Skylt er skaldum at vita uppruna kenninga sinna.
Det är skaldens skyldighet att känna sina kenningars ursprung.