Stroferna 81-95 uppvisar de sällsyntaste formerna i Snorris katalog: stavelsemål med fast antal stavelser per rad utan hänsyn till betoning, former med utländskt inflytande och rent experimentella konstruktioner. Snorri avslutar med en reflektion över den norröna verskunstens gränser.
Hér eru sýnd þau háttar er sjaldnast eru ort í ok eru þó þekkt af skáldskap. Sumir þessara háttar virðast hafa komið til Noregs frá öðrum þjóðum. Þá er skáld reyna nýja hluti, sýna þeir þar með þrótt sinn ok lipurð.
Här visas de versmått som sällan har diktats i men som ändå är kända inom skaldekulturen. Somliga av dessa mått tycks ha kommit till Norge från andra folk. När skalder provar nya ting visar de därigenom sin kraft och sin skicklighet.
Eitt af þessum háttar er talið eftir stafkvæðum í línu en ekki eftir þungum stöfum. Þetta er líkara þýskri kvæðagerd en norrænum. En þó er þat heill skáldleikr er vel er gert.
Ett av dessa mått räknas efter stavelser i raden och inte efter betonade stavelser. Detta liknar mer tysk diktning än nordisk. Men det är ändå fullt giltigt skaldkonst när det är välgjort.
Strofer
Háttatal 81
Þengill ræðr þjóð, þróttar konungr, Hákon hilmir, hróðrligr gramr, Skúli jarl sterkr, stígr upp hátt.
Fursten styr folket, kraftens konung, fursten Hákon, ärorik furste, den starke jarlen Skúli stiger högt upp.